Vi i Sverige har så länge jag vandrat på denna jord alltid blickat åt väst efter inspiration. Oavsett om det så handlar om film på vita duken eller det senaste klädmodet, har vi strävat att efterlikna, och tagit efter så mycket som möjligt, från våra kära vänner långt borta i Amerika. Men finns det en risk att vårt efterapande kan komma att helt förgöra våra grundvärderingar och vår stolta självbild, en självbild som talar om värme och öppenhet?
Den här artikeln ska beröra ett ämne som får mig att tänka på just det – ett härmspel som om det någonsin skulle införas, innebär vi tappat de grundvalar det moderna Sverige i min mening vilar på. Den tidigare nämnda självbilden som talar om värme och öppenhet.
Låt oss därför tala om den, med jämna mellanrum, återkommande motionen om att införa ett medborgarskapstest i Sverige. Vi kommer titta på nackdelar, eventuella fördelar, samt ponera fritt hur ett sådant test faktiskt skulle kunna tänka sig se ut. Men framförallt ska vi också tala om vad det innebär att ”vara svensk” och hur lite det i slutändan bör spela roll för att få vistas permanent i vårt vackra, avlånga och extremt vakanta land.
Vad är ett medborgarskapstest?
Ett medborgarskapstest är precis som det låter: ett prov man måste ta, antingen skriftligt eller muntligt, för att få erhålla medborgarskap i ett land. Precis som jag nämner i mitt anförande är detta något som används i bland annat USA, som en metod för att kontrollera immigration. Några andra exempel på länder som använder sig av liknande test i någon form är Kanada, Danmark, Nederländerna samt Australien. Testens utformningar varierar från land till land, likaså kraven och svårigheterna. Testet man som immigrant som ämnar bli amerikansk medborgare tar, består av 10 frågor varav man förväntas svara rätt på 6 av dessa för att bli godkänd. Frågorna berör historia, frågor om statsskick och i stort generella frågor om livet i USA. Och det är egentligen här jag tycker att det börjar bli lite knepigare att begripa. För frågorna ska faktiskt, vad jag förstått, vara väldigt enkla.
Så – hur och varför skulle det göra mig till en vettigare kandidat till att bli medborgare i ett land bara för att jag kan svara på hur länge dennes statsöverhuvud får sitta vid makten, vad deras förrförrförra regent hette, eller hur många landskap ett land har? Svaret är enkelt: det gör dig inte till en vettigare kandidat. Det gör dig enbart till mer påläst.
Jag tycker givetvis inte att historisk- och generell förståelse för det land man ämnar bo är dåligt, det är i själva verket en dygd. Men bör det verkligen vara det vi använder oss av för att avgöra huruvida en person är lämpad att bli en del av samhället? Verkligen inte. Om du går ut på gatan i vilken amerikansk stad som helst och frågar om de kan rabbla upp USAs all stater, så garanterar jag dig att fem av tio personer inte klarar detta. För det är helt enkelt information man lär sig vid en ung ålder och sedan tappar med åren. Just för att det inte finns någon specifik eller konkret nytta i att kunna detta.
Det för mig osökt in på hur jag önskar att ett test, om det nu någonsin kommer att införas i Sverige, bör se ut och vilket innehåll som bör återfinnas.
Hur skulle man utforma ett svenskt medborgarskapstest?
För det första skulle jag helt vilja att man reviderade testets existensberättigande från att vara ett glostest om historia och statsskick, till att vara en värdegrundande start på det nya livet i Sverige. Med detta sagt, och som jag nämnt tidigare, tycker jag att det är jättebra om man som invandrare har ett genuint intresse av att lära sig mer om och insupa information om landet man landar i. Men det är i min mening sekundärt. Vikten bör självklart läggas vid värderingar och syn på fundamentala och allmännyttiga frågor. Frågor som hanterar och bygger broar mellan olika kulturer och de kulturella skillnader man kan möta i sitt nya land. För jag tror på att man tar seden dit man kommer, med reservation för att man självklart ska få allt utrymme som krävs för att få utöva sin religion. Men givetvis inom det nya landets befintliga, lagstadgade regler.
Om jag fick i uppdrag att utforma ett svenskt medborgarskapstest skulle det vara självklart att tyngden lades just där, på frågor som för mig är mer avgörande för huruvida en person är lämpad att bli en del av samhället. Här menar jag frågor som exempelvis jämställdhet, syn på barns rättigheter i samhället och flera liknande frågeställningar. I min mening bör det definitivt vara vad man bygger tester runt och sedan får historievetenskap komma i en andra bilaga som INTE är nödvändig att klara av för att få lov att betitla sig svensk medborgare.
Vad kan man krävas kunna och veta för att få bli svensk?
Det är en väldigt delikat fråga som är svår att besvara utan att bli alldeles för långrandig. Jag anser inte att man på något plan kan kräva, och anser det heller inte avgörande, att en invandrande till Sverige ska veta utan och innan vad monarki innebär. Jag anser också att det är helt irrelevant i sammanhanget huruvida en invandrare kan räkna upp Sveriges alla landskap eller ej. Utöver att arbeta med värdegrund och syn på jämställdhet mellan könen, såväl som samkönade äktenskap, är språket något jag tycker är av högsta vikt. Dock inte som glosor på ett test som du måste klara av för att få stanna, utan snarare som något man måste visa intresse för att lära sig mer av och i slutändan bli bättre på. Det är inte ett lätt språk att lära sig, det kan ta en väldigt lång tid innan det sitter, men för att ens kunna bli en del av det svenska samhället på riktigt anser jag att det är viktigt att man från början ställer krav på att en invandrande person lär sig antingen svenska eller engelska. Detta är helt enkelt för att man ska kunna kommunicera med personer utanför sin egen familj och förhoppningsvis få komma in på arbetsmarknaden. Vi bör absolut inte snöa in oss på enbart svenskan, i och med att engelska är det språk man kan använda sig av på flest platser över hela världen, vilket självklart också bör räcka för att få lov att arbeta på en svensk arbetsplats.
Om det sedan är något man bör veta för att bli svensk medborgare är det de vardagliga lagar och regler man kan komma att stöta på, vilka man bör förhålla sig till. Men detta kan man informeras om på andra vis än genom att få ett test som sedan helt avgör ens framtida varande eller icke varandra.
Vi bör se till individens behov och därefter lägga upp en hanteringsplan. För det är först när vi tittar till individens behov som vi faktiskt beter oss som riktiga svenskar. Det gör vi inte när vi nekar folk medborgarskap baserat på ett underkänt historieprov.